VAKUUMNEGER®
av Max Andersson

Adam Boman

Vad ska man göra när man har glömt bort portkoden och i stället för att komma in först tappar byxorna och sen får se hela hyreshuset försvinna i en puff? När man sedan väcker hyresvärden ur hans eviga sömn och därför blir förvandlad till en silverfisk är man sannerligen illa ute.

I "Portkoden" råkar protagonisten ut för just detta och det slutar inte lyckligt.
Precis som de andra berättelserna i Max Anderssons mästerverk Vakuumneger, är "Portkoden" mörk och surrealistisk. "Störningsjouren" och "I tunnelbanan" är båda brutala men samtidigt hysteriskt roliga. Det är denna blanding av makabra cynismer och närmast absurd humor som gör Vakuumneger så fantastisk.

Anderssons fantasi är inte av denna världen och han skildrar urbana mardrömmar som är både skrämmande och fascinerande. Jultomten skriker "Känn på tomtens hämnd, slyna!" till det lilla barnets mor samtidigt som han skjuter henne med k-pist för att sedan tvinga barnet att arbeta i tomtens verkstad. Barnarbete, upprörande! Allvarligt talat så är Vakuumneger mycket läsvärd och jag rekommenderar den varmt.

Max Andersson är utan tvekan en av Sveriges allra bästa serieskapare. Han har förutom Vakuumneger tecknat serieromanen Pixy, även den är helt makalös. De är utgivna på Tago förlag 1994 respektive 1992. Han har dessutom gjort ett antal tecknade kortfilmer som jag inte har haft tillfälle att se. Ännu.